Döden så nära

Jag har bara fått tråkiga nyheter idag, följt utvecklingen och verkligen blivit påmind om hur skört och kort livet är.

Vad vill jag hinna med? Hur vill jag må? Vad är egentligen ”rättvist” när det kommer till egen vinning och hur mycket ska man tänka på alla andra? Ska man ägna sitt liv åt andra, ge av sig själv mycket man kan så att alla andra ska må bra, eller är det en sk ”balans” man ska uppnå? Det känns som en kliché att kunna ge o ta lika mycket…

Får man önska sig en snabb död, en skonsam död, en lycklig död? Eller kommer man få känna av smärta och krämpor innan? Ligga och vänta gammal och skör när ens nära blir ledsna eller få dö i en olycka typ…snabbt…hemska tankar. Men väldigt äkta. För dö kommer man ju oavsett 🙁

Familj då? Kommer man vara själv och ensam? Bäddar man för det avslutet just nu utan att man bryr sig för mycket? Ung och glad men för dåligt förberedd? Vad går livet ut på? Många barn, barnbarn, stor släkt, mycket kärlek, eller ensamt och kyligt?

Döden blev mig väldigt påmind idag och jag vet varken eller just nu. Ju äldre man blir desto fler är det som faller av pinnen…

Jag önskar att hon ska må bra imorgon och att de hittar felet på henne. Ett Hello Kitty plåster och lite läsk. Allt jag kan tänka på just nu är att få hem henne frisk igen…

Mamma <3

Kram
Yaz

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *