En gång i tiden ville jag verkligen ha barn, vad hände med de?

Och ett tag ville jag verkligen INTE ha barn!? Vilken känsla är egentligen rätt?

Okej, jag ska försöka fatta mig kort när det handlar om min historia till plusset, för det är precis så det varit, EN RESA TILL PLUSSET!

Men innan det måste jag börja från början….

När jag var mellan 17-21 år var jag i en fast relation, en stabil relation och då var pratet om barn en självklarhet, jag var givetvis ung men vi diskuterade ofta om att när jag fyllt 23 och han som var två år äldre fyllt 25 var vi nog redo. Tur att vi inte kom dit, för uppenbarligen fungerade det inte. Snabbt efter träffade jag en annan kille som jag hade till och från förhållande med i nästan 4 år… dessutom hade han 2 barn redan, nu efteråt förstår jag inte hur jag ens kunde tro att det skulle hålla och ännu mindre att vi skulle få barn?? Nä gudskelov blev det inget där, men måste erkänna att OJOJOJ… honom var jag såååå kär i. Och med facit i handen är jag så glad att jag inte fick barn för tidigt, då hade jag aldrig kunnat uppleva allt de jag fått göra, och haft de jobb jag haft. Nu känner jag mig klar med ”mig”

Mellan 17-28 års åldern ville jag VERKLIGEN ha barn och jag tror att om man skulle fråga mina gamla barndomskompisar vem som skulle få barn först så skulle dom garanterat säga mitt namn. Jag tänkte ofta på barn, mina syskon skaffade barn tidigt och jag trodde någonstans att såklart jag också kommer få barn tidigt.

Jag tror jag var 24-25 när jag tog mitt pick och pack från Nynäshamn, detta efter att jag behövde fly då det sprack med min relation nr 2 (alltså nu pratar vi seriösa relationer) Då flyttade jag till Stockholm! Jag kände typ ingen här men kände att det var en nödvändighet.

Oj, nu svävar jag iväg… detta med flytten är en annan story… 🤪

Hur som…. Åren mellan 30-36 kände jag precis tvärtom, JAG VILLE INTE HA BARN! Jag trivdes med mitt liv, min frihet och allt jag hade där och då, varför komplicera till det med en person till i mitt liv.? Min känsla var jobbig att erkänna då många tycker man är ”konstig” Och jag vet inte huuuuur många som frågade: när är det dags för dig att skaffa någon? vill du inte ha barn? Till alla er som frågat de: GO FUCK YOURSELF 😡 och hoppas du/ni läser detta och får dåligt samvete efter att ha läst detta och även de kommande inläggen.

Jag fightades mellan min känsla av att jag inte vill ha barn till att man borde ha barn? Vilken känsla är rätt? Ska man skaffa barn bara för att? Nääää det är inte rätt…
Och innan ni säger något så måste jag givetvis säga att det är helt OK att inte vilja ha barn. Jag hyser stor respekt för alla dem som väljer bort barn, så länge det är ens egna vilja, och det är det som kommer komma att hända och ändra mig.

Allt började strax efter jag fyllt 36 år, det var i januari 2018 som jag bestämde mig för att frysa in mina ägg. Jag hade någonstans diskuterat med mig själv och ville inte ha barn, men ville heller inte helt stänga dörren, tänk om jag skulle ångra mig?
Jag ringde till en privat klinik för att få lite information och kvinnan jag pratade med var väldigt tillmötesgående. Hon rekommenderade mig att börja med en fertilitetsutredning, för att se hur det ser ut med kroppen och äggen. Det hade precis blivit lagligt i Sverige och man kunde få det landstingsbaserat. Därefter tyckte hon att jag skulle ta beslut utifrån hur min äggkvalite var. Priset för att frysa ägg var ganska hög så jag bestämde mig för att följa hennes råd så jag inte kastade pengarna i sjön. 💸💸

Den 9 februari 2018 går en nervös Marie in på Stockholm gyn för sin första konsultation. Väl där fick jag lite annorlunda information mot vad hon på den privata kliniken sagt, denna utredning fick man bara göra om man vill ansöka om att bli ensam mamma alt om man var par som försökt få barn på egen hand men inte lyckats bli gravida själva. Lite chockad blev jag allt. Det var inte så här mitt liv skulle bli, blev så himla ledsen och kunde inte hålla tillbaka tårarna som nu framför tanten på Stockholm gyn välde ner. 😢

Kände mig så ensam och så off… hur skulle jag göra?

 

Kram Marie

 

TACK för all respons!

Kunde aldrig ana!

Först måste jag såklart tacka för all respons, asså W❤️W!!

Ni är så många som hört av er och grattat, uppskattat, saknat och vill att vi/jag ska blogga. Jag kan inte svara på om Yaz kommer göra comeback, det återstår att se.

Just nu sitter jag med alla utkast då jag inte vet hur jag ska börja berätta min resa, det kommer bli typ tjugo inlägg 😱 Det går ju inte, så försöker att förkorta utan att ta bort de som betyder massor för mig. Samtidigt vill jag inte berätta precis allt, vissa saker vill jag behålla för min lilla i magen 💖

Många undrade i vilken vecka jag är i, jag är i graviditetsvecka 32, i dag är det vecka 31+4

Tog denna bild i går,

Bebis ligger långt ner i magen, den har faktiskt redan fixerat sig. Var hos min barnmorska förra veckan och sa till henne att jag senaste veckan känt ett tryck neråt. Hon undersökte och konstaterade att bebis redan är fixerad 😍 Bebis är redo!

Men är jag? 😱 Hahahaha, blir man någonsin redo? Spjälsängen är på plats, barnvagn, bilbarnstol, skötbord och kläder är klara! Jo jag börjar nog bli redo! Ska visa bilder på de sen.

Kram Marie

Guess who’s back?

Jag ska bli mamma!

Ojojoj, det var INTE i går 😱 Jag vet knappt hur jag ska börja och har nästan glömt bort hur man bloggar.

Jag har funderat väldigt länge på NÄR och OM jag ska börja igen? Har saknat det enormt men hade också en anledning till min ”paus”. När många frågade mig om jag slutat blogga sa jag snabbt nej, ville absolut inte ha ett avslut med bloggen och om jag kände för att börja igen så har jag aldrig sagt att jag sluta, bara att jag tagit en paus.

Ska erkänna att mina senaste 2 år har varit kämpiga till och från men i slutet på sommaren och fram till jul var det otroligt jobbigt. Jag ska se om jag vågar öppna mig och skriva om min resa här i bloggen. Vill ni veta min resa?

Men för nu börjar vi lite försiktigt, jag vill inte ta mig vatten över huvudet, kan ni fatta? JAG SKA BLI MAMMA? ❤️

Den 23 juli är lilla M beräknad!

Nu har jag endast 18 arbetsdagar kvar innan jag går på tre veckor semester innan mina klassiska 14 dagars mammaledighet inför förlossning….

Kram Marie

Kryssning & firande!

Hej!

Jag blev super duper glad när Marie överraskade mig och Nayomi med en kryssning 🙂 Nayomi fyllde 9år o jag fyllde lite mer än så, perfekta presenten för vår återkommande kryssning! Birka blev det, tjejmys och disco bus, utslängda kl 23 pga åldersgräns som aldrig tidigare hänt! Vi va för gamla och tråkiga sa dem! Skoja 🙂 man måste vara 18 efter kl 23…skit tråkigt när man käkat middag till 21 och så hinner man knappt dansa. Meeeeeeeen det va så najs ändå 🙂

Vi njöt av Apperol på däck, vinkade av hemmet. Sen blev det myshäng i hytten, middag på det, lite fix o sen up o skaka rumpan! Dagen efter chillade vi och åt lunch innan avgång. Så himla skönt att sova ut o sen äta o gå av. Och vilket VÄDER vi fick!!!!!

Tack Marie för presenten 🙂

Lite bilder från kryssningen:

Midsommar!

På landet 🙂

I morgon är det midsommarafton, den spenderas som vanligt på Emma och Berndts landställe. Även Bea och Johannes kommer. Jag träffade dem första gången på midsommar på landet så nu firar vi 3 år av fantastisk vänskap!

Dock känner jag en liten oro, min mage började i tisdags under dagen göra jätte ont. Ont på ett sett som inte går att förklara, det är typ i hela magen.

På kvällen körde jag klass och den var svullen, inte as kul när man ska köra Pole med lite kläder.

Hur som… i går morse vaknade jag, hade lite ont men ändå helt okej. Åkte till jobbet men ganska snart kände jag hur smärta kom. Fick åka hem vid 11:15 tiden 🙁

Kom hem, min mage var jätte svullen. När jag låg ner gick det okej, men så fort jag stod upp gjorde det super ont. Sov 6 Tim i sträck.

In i duschen för att pigga på mig och när jag kom ut ser jag att jag är ännu mera svullen, ser ut som jag svalt en fotboll. Kan inte ens se mina fötter.

Svullnaden är en sak men smärtan är såklart värst.

I dag är jag hemma från jobbet, inte lika svullen som i går, inte lika mycket smärta men jag har heller inte gått så mycket.

Så tillbaka till midsommar, jag hoppas, önskar och ber att magen ska vara med mig! Det vore såååå tråkigt om jag inte kan vara med 🙁

Midsommar på landet är som en klassiskt midsommar med sillunch med nubbe, jordgubbstårta, grill, lekar, binda kransar och mys!

Later, Marie

Tuppen galer och paraplydrinkar på deck i sikte!

Lyckans ost!

Givetvis vaknar man när tuppen galer trotts att man är ledig och får sova precis huuuur länge man vill. Så nu har jag redan hunnit tvätta en maskin, dricka kaffe i sängen, övat lite filmer inför mitt domarprov och myst i sängen till nyhetsmorgon.

I dag tänkte jag faktiskt sola lite på balkongen, känns som alla är solkyssta redan och jag är som spöket laban, hahahaha!

I kväll är det tjejeresa, kryssning med Yasmina och Nayomi. Paraplydrinkar på deck i solen, middag och vin samt svinga våra lurviga på dansgolvet. Bästa av allt; kolla in alla tanter och gubbar som är så jävla packade och som inte kan kontrollera deras kroppar. Film kommer på min instastory 🙂

Bäst vi tar med cyklop om något skulle hända, 😉

Seeeee yoooouuu!!

Marie

Jag har kopplat på autopiloten!

När man inte längre är i nuet.

Jag vet inte om det är för att sommaren knackar på, snart är det semester eller om jag bara är less.

Jag känner att jag kopplat på min autopilot och allt jag gör gör jag som en robot. Jag lägger inte ner någon extra tid, planerar inte och framför allt njuter jag inte.

Jag har en ny podd som jag tycker är otroligt intressant som heter Lifehacks som Niclas Lij är programledare för (finns i podcast appen) och varje vecka bjuder han in lite olika gäster. Allt från hjärnforskare, professorer till terapeuter. Där pratade de bland annat om att alla är vi nybörjare, på ALLT! Sedan ställer vi oss automatiskt på autopilot och att vi borde vara nybörjare oftare fick mig verkligen att tänka till då det är i det skedet vi njuter som mest!

Tre veckor kvar innan jag går ner på vanlig tid, alltså jobbar bara heltid och då ska jag ställa om, hitta mode igen!

/Marie

Nedräkning och inköp av lejonhuvuden

Känns som fredag idag, mot sommarlov för Nayomi och jag slipper gå upp o ha en skrik Nikky i bilen, så även lov för oss alla 🙂

Snart till kyrkan för skönsång. Igår köpte vi JÄTTE fina krukor till fröknarna och pysslade lite med kort åxå. Nayomi tycker såklart att det känns tråkigt med skolbytet men hon ser åxå framemot att börja på en ny skola. Jag vet inte, har sån ångest idag så bäst att inte känna nåt alls!

Lejonhuvuden, hjärtan och brev <3

Nedräkning på kryssningskalendern!

På lördag bär det av på den klassiska tjejresan med bästaste tant Marie 🙂 hon bjuder mig o Nayomi på en B-day kryssning med Birka! Haha jag skrattar redan åt dansgolvet kl 23…den brukar vara så fruktansvärt rolig o det är människorna som gör vår kväll! Sist somnade Nayomi och vägrade gå till hytten så får se om hon orkar lite mer denna gången. Tanterna ska dricka paraplydrinkar och skratta åt fyllona på dansgolvet 🙂

Ikväll blir det middag på Strandbryggan, och vädret kanske sviker men inte sällskapet!

Ok men vi ses o hörs. Kram Yaz

VAK?

Vård av katt?

Finns det något som heter vård av katt? Får man ta det? Hahahaha! Isf hade jag behövt ha en sådan dag i dag.

Det började med att Sune väckte mig första gången 02:15, efter att jag redan haft svårt och somna så hade bara sovit en timme lite drygt. Då vaknade jag upp av att Sune harklade sig, snabb som tusan formade jag händerna som en skål och en sekund senare hade jag en spya i handen (Emma som lärt mig de) hahahaha

Sedan var det till att torka spyor framåt 05:30 tiden innan jag fick en timme sömn till. Snark vad trött jag var..

Han mådde ändå helt okej och drack emellan så tror nog bara det var något han fått i sig. Vi ägnade ju söndagen på balkongen så han kanske åt något äckligt djur eller nått!

Nu mår han iaf bra och tycker nog jag är lite tråkig när jag ligger i sängen och kollar tv på datorn 🙂 Har inte CMore på tvn i sovrummet så får kolla via datorn!

/Marie

När man måste välja bort något!

Längsta uppehållet på nästan 10 år!

OJOJOJ mina vänner, jag är tillbaka 🙂 i nästan en månad har jag haft uppehåll, ett icke helt frivilligt uppehåll men ack så nödvändigt!

Jobba heltid, undervisa över 6 tim i veckan, resa och döma, ha två ganska stora projekt som är i slutskede, hinna umgås med mina vänner och blogga…. jag hann inte 🙁 Jag höll på att gå bananas, jag sov 3-4 tim/per natt osv… Så min livscoach, jajemen… jag har skaffat en livscoach, hjälpte mig!

Jag fick helt enkelt välja bort något ”för tillfälle” och bland annat blev bloggen lidande.

Men nu är båda de stora projekten i hamn, yeahhhhh för mig, jag gjorde det!

Denna långhelg har bestått av segling till Sandhamn, massa jobb, picknick med vänner, fira Sofie som fyllt år och lite vila 🙂

Sommaren är framför oss, har en del roliga saker planerade så känner pirr i magen 😉

Love, Marie