Förlossningsberättelse del 2- Dags att åka in till BB?

Värkarna börjar! del 1 hittar ni HÄR

VARNING FÖR STARKA BILDER!!!!!!

Sagt och gjort, jag tog två Alvedon som Yasmina rekommenderade och hoppade i säng. Satte på en serie i sovrummet och var ganska chill. ”värkarna” ju bara lite mensvärk som blev lite förstärkta som en kramp när jag fick en sammandragning.

Samtidigt som jag kollade serien så klockade jag sammandragningarna. De kom tätt… men gjorde fortfarande inte ont. Jag messade Yasmina igen med en bild hur tätt de kom.

Vår sms konversation!

Så de kom med ca 5-6 min intervaller.

Nu gick det ganska snabbt! Redan runt midnatt övergick dessa till att bli smärtsamma. Jag fick verkligen tänka varje gång de kom och andas igenom. Min enda tanke var ”la jag ner ramlösan i babyväskan”? Som om detta var det viktigaste 😂

Allt eskalerade så fort så jag minns inte riktigt vad som hände men på en timme blev smärtan nästan outhärdlig! Så klockan 01:00 ringde jag förlossningen. Möttes tyvärr av svaret att det var fullt 😱 Jag bröt ihop… nu har jag gått över i 10 dagar, skulle jag inte få föda nu?

Hon frågade hur ont jag hade och i samma veva kom en värk…..hon hörde mig! Hon sa att om jag ansåg att det var dags att åka in, vilket bara jag själv kunde avgöra, så skulle hon ringa och kolla runt med andra BBn.

Jag sa att jag avvaktar, jag ville såååå gärna föda på BB Stockholm. Vi la på, jag grät en skvätt… vet inte om de var för smärtan eller att jag inte skulle få föda mitt barn på de BB jag valt, de BB jag hade lagt hela mitt förtroende hos. 😢

Jag genomled ca 30 min till hemma i sängen med att andas igenom de smärtsamma värkarna, sen fick jag ringa tillbaka. Samma kvinna svarade i telefon. Hon sa att hon ringt runt till alla BB i hela Stockholm då hon misstänkt att jag ganska snart skulle ringa tillbaka. Men vet ni….. DET VAR FULLT I HELA Stockholm!

Detta är såklart inget man vill höra när man har så ont så man inte vet vad man ska göra. Lösningen blev att hon bad mig komma in och åka till våning 4 där specialistmödravården och eftervård ligger. Förlossningssalarna är på våning 9. Jag sa att jag kan åka vart som, bara jag får något mot smärtan 😫

Nu var det dags att messa Yasmina:

01:25- tror jag måste åka in…….

Inger svar

01:28 – vaken?

Inget svar

01:35- HALLÅ??

Inget svar

Jag ringde… hon svarade: jag är påväg! Jag beställde en uber och 02:20 stod hon utanför min dörr. Vi drog iväg med min bil, tur det inte var någon trafik, 16 min senare var vi framme på BB och letade ingång till 4:an men då det var natt var det stängt överallt. Vi åkte bort till förlossningen och blev till slut insläppta, och vet ni??? Dom hade fixat ett rum på förlossningen 💙 Jag blev såååå glad. Den bilresan var inte kul, jag hann avverka 5 riktigt jobbiga värkar och varje gupp i vägen kändes som en kniv i magen.

Kom in på rum 13 och fick träffa min barnmorska och undersköterska… måste säga att WOW vilka fantastiska personer. Jag kopplades upp mot CTGn som kollar bebis hjärtslag, kraften på värken samt min puls. Sen blev det undersökning för att se om jag var öppen och ”fick stanna kvar” Jag var öppen 4-5 cm så det var ingen snack om saken, jag blev inlagd!

Elektroder på magen!
Värk intensitet 2 😂 Dvs ingen värk… Bebis hjärtslag 137 och min puls 59
Värk intensitet 101, RIKTIGT ONT 😩 Bebis hjärtslag 133, min puls 82!

Nu kom pratet om smärtlindring, jag tvekade ett tag innan jag efter extremt kraftiga värkar bestämde mig för att ta epiduralen. Och nu efter: VARFÖR TVEKADE JAG?

Det var ju rena rama drömmen 😍🥰 Så fort den kickat in så kände jag mig som en människa igen. Barnmorskan rekommenderade mig och Yasmina att ta något att äta och försöka sova lite. Om 3 Tim skulle hon komma tillbaka för ny undersökning.

Jag och Yasmina drog ner rullgardinen, bäddade henne på soffan och sen satte vi på min spellista på miniboozten som jag skapat. Vi kunde inte sova! Vi låg och myste, pratade om allt annat och jag tror inte riktigt jag fattade att nu är han påväg 💙

Inte så kaxig 🙈

Redan efter 2 timmar kom min barnmorska tillbaka, det var skiftbyte av personal så överlämning till min nya barnmorska och undersköterska. Först tyckte jag de var riktigt trist då jag verkligen gillade den första men ååååå min andra var minst lika bra, dom överträffade verkligen alla mina förväntningar. 💖

Undersökningen visade att jag redan nu var öppen 9 cm, allt gick VÄLDIGT fort. Klockan var endast 06:00 så hoppet om att lilla M skulle komma innan lunch växte.

Vi fortsatte vila lite och 1,5 Tim senare (7.30) undersöktes jag igen, den magiska 10:an var nådd. Jag jublade! Dock var jag inte helt redo utan bebis skulle lite längre ner så blev beordrad att byta position ofta och även röra på mig.

Yasmina hämta gåstolen och jag fick lite squat övningar att göra. Vi gick bort till matsalen och jag tog ett glas juice, Yasmina tog en kaffe och macka och vi kollade på lite Nyhetsmorgon.

Asså 😂😂😂

Vid 09:00 gick vi tillbaka och då var jag såååå nära. Fick lite nya övningar och försökte få tyngdlagen att pressa ner honom lite. Detta är tydligen något som kan ta lite tid, och vanligt att om man öppnar sig fort så kan själva nedsänkningen ta lite tid…. vilket det för mig gjorde och det var så frustrerande. 9:30 var bebis helt redo och jag var definitivt redo… en sista 1-1,5 Tim vila innan det var dags att börja krysta.

Jag levde i en drömvärld, kändes som min förlossning var en drömförlossning. Från första värken 00:00 till att jag nu kl 9.30 var redo WOW!

Men det är nu jag får ett riktigt bakslag 😢 min kropp kollapsar…..

Fortsättning följer!

/Marie

Så älskad från första stund!

Tacksam för alla i Matteos närhet 💕

Dagarna har varit fyllda med endast kärlek. Vi lär känna varann och för varje dag så växer kärleken och ett behov av varann.

Amningen går framåt, det börjar kännas bra och vi börjar verkligen få till den, men tusan vad vi kämpat. Det var nära jag gav upp ett tag men skam den som ger sig.

I söndags hade vi dubbelbesök. Först på förmiddagen kom Emma, hon hade även Molly och Bubbel med sig som var riktigt nyfikna på lillen. Emma är en av dem som varit med från dag 1, och då menar jag bokstavligen dag 1. Har inte gått ut med allt än, inte helt säker om jag ska det men hur som…

Kärlek från första ögonkastet 😍🥰

Emma är ju den mest kreativa människan jag känner. När vi hade EM event som mest aktiv stod hon för 90% av de tokiga idéerna. Jag bidrog mera med de praktiska som de analytiska, syfte och mål.

Oj du skenade jag iväg. Hon hade med sig såååå mycket presenter (alla presenter kommer få ett eget inlägg). Men hon hade gjort en timeline. Ett klädesplagg i månadens storlek tills han fyller 1 -isch.

På kvällen kom Jenny, vi åt sushi, glassbåt och även där blev det instant love 💕 Han sov tryggt i hennes famn!

Jenny hade oxå med present till Matteo, han är redan SÅÅÅÅÅ bortskämd min lilla apa 🐒🥰🎁 Även den visar jag sen, men det var sååååå cool.

Jenny driver Shapes is Balance som är specialiserade på mamma kroppen. Att komma tillbaka efter en graviditet och förlossning. Jag har redan bestämt mig att jag ska gå hennes Boot Camp i november (förutsatt att jag fått ok från läkaren och kroppen känns bra)Då går man 2 ggr i veckan och har med sig bebis. Först görs en individuell ”undersökning” av magen sen anpassar hon träningen till hur min kropp återhämtat sig.

Sen tänkte jag i december köra hennes Barre Bebis, asså huuuur kul? Älskar Barre men den vill jag gå när jag har lite mera kontroll. Även där har man ju med sig bebis 👍

Detta är inte ett samarbete utan jag vet hur grym hon är. Om ni är nyfikna på hennes företag så hittar hemsidan HÄR 💪🏼

/Marie 💙

Kan inte hantera alla känslor…

… så mycket kärlek!

Min kropp spricker av kärlek, kärlek till min lilla Matteo, tänk att just han valde att komma till mig 💕

Kärlek till min mamma och pappa som i går fick träffa min livs kärlek för första gången och dom blev lika kära i honom som jag 🥰

Kärlek till alla som ringer och messar dagligen, som vill ha bilder hela tiden på lillen och är helt insatt i hur jag har och mår just nu. Som vill FaceTimea med Matteo, ja inte är de mig dem vill se i telefon 😂

Jag gråter varje dag, oftast för att jag är så kär, men härom natten grät jag av smärta i brösten. Det är högt och lågt hela tiden… hormonerna sätter mig verkligen på test.

Jag har fått massor med presenter och fina blommor, det kommer inlägg om detta senare.

Nu på förmiddagen kommer Emma (och Berndt tror jag) och ska träffa Matteo för första gången. Och i eftermiddag kommer Jenny på besök för att dofta lite bebis 💕

Tacksam för livet och lever just nu bara i nuet!

/Marie 💙💜💙💜

MVG såklart!

Han är perfekt👌🏼

Återbesök hos BB i går och betyget MVG, vilket betyder att man nu får komma på besök om man vill. Barnmorskan var mäkta imponerad då han bara gått ner 80 gram sen födseln. En acceptans de har och vad som är vanligt är 10% av sin födelsevikt. Men han var ju långt från de.

Så något rätt gör man ju 💖

Amningen i natt har varit såååå mycket bättre. Fick massor med tips av henne i går och övar på. Mitt problem är att jag överproducerar mjölk, Matteo hinner inte äta de jag tillverkar vilket leder till att jag ligger på gränsen till mjölkstockning hela tiden 😞

Har någon tips på hur man ”får ner” produktionen så snälla PMa mig 🙏🏼

Min lilla monchichi, kommer ni ihåg den lilla apan?

I dag har vi första besöket som kommer, min mamma o pappa 💙 Matteos mormor och morfar.

Tusan, nu minns jag att jag glömt smsa Emma. Emma- OM du ser detta innan jag lyckats få iväg ett sms så är du välkommen i dag #enförviradnyblivenmamma

Just de, i går blev det barnvagnspremiär, en liten prommis till Hemköp…. Lilla M älskade vagnen och sov som en stock!

Nu ska vi mysa vidare här hemma!

/Marie

Så mycket kärlek på en och samma bild!

Mitt hjärta svärmar över 💖

OJOJOJ, TACK för all feedback ang min första del av förlossningsberättelse. Lovar att del 2 inte ska dröja allt för länge. Jag har börjat skriva det men det är ”någon” som stör emellan. 😂

Hur som, när Yasmina hade hämtat mig från BB i onsdags vid lunch så skulle hon iväg med familjen på utflykt. Och iom att vi hade min bil så kom Amad med barnen hit för att hämta henne. Givetvis var de andra så nyfikna på mitt lilla mirakel. Så utomhus med handsprit fick Amad och Nayomi träffa Lilla M som snabbast innan de åkte iväg 💜

Så mycket kärlek på en och samma bild 💙 Jag dööör 😭

I dag har vi återbesök på BB, om allt är ok med Matteo så har jag sagt att det är fritt fram för besök.

En annan sak jag vill ta upp… de här med amning… OMG 😱 Kvinnor som ammar, RESPEKT! Vi kämpar vidare här hemma, natten var katastrof och jag hoppas jag får lite tips av BM i dag hur jag ska göra.

Ha en fin fredag och helg, Marie 💜💙

Förlossningsberättelse DEL 1- Vattnet går!

Som ni märker har det varit tyst ett par dagar- JAG HAR FÖTT BARN! 🥰

Så det kanske inte kommer lika många inlägg som förut, har nämligen fått en liten chef här hemma. Låt mig presentera Matteo Jan-Hugo Revedal <3 Matteo är hans tilltalsnamn, ett namn som under många, många år varit ett av mina favorit pojk namn. Jan kommer efter min pappa och även det manliga släktnamn vi har, Hugo är efter min farfar. Jag valde att sätta ihop dessa som ett dubbelnamn dels för att jag älskar dubbelnamn och för att det rullar bättre när man säger det 🙂

Så hur ska man med ord beskriva det mest fantastiska men även det mest smärtsamma man varit med om? Kommer dela upp denna förlossningsberättelse i 3 delar (tror jag, kanske 4)

Valt att kalla denna del Vattnet går, för det var precis det som hände!

Det var natten mellan lördag 1 augusti och söndag 2 augusti, jag vaknade som vanligt och behövde gå och kissa mitt i natten, klockan var nu runt 03:00. Jag går upp yrvaken i mörkret då jag vägrar tända för att jag inte vill vakna till på riktigt. Under tiden jag kissar känner jag att det kommer en annan mängd vätska. Lägger ingen större tanke utan fortsätter natten och sover vidare. Jag var helt enkelt för trött 😴

Vaknar igen 05:45 och reser mig upp för att gå på toa, det rinner till igen. Det är absolut inte som på film vilket jag iofs visste men ändå hade önskat.. att det säger splash, värkar kommer och man vet att nu ska jag föda. Utan mer att det kände som man ”kissade på sig”

Jag ringer till förlossningen och berättar om min natt och det är såklart supersvårt att veta om det är vattnet eller ej så hon ber mig komma in till förlossningen för att bli undersökt (jag har ju fortfarande inte fått några värkar, har inte ens haft en förvärk) Hon är väldigt snabb med att tala om för mig att jag troligtvis kommer bli hemskickad igen i väntan på att värkarbetet ska starta.

Klockan 8:00 fick jag tid alltså två timmar efter att jag ringt, nu är det alltså söndagsmorgon. Jag åt lite frukost, tog en dusch och jag messade Yasmina att jag åkt in på koll men att hon inte behövde stressa och att jag troligtvis får komma hem igen. Jag kommer till varför jag messade just henne 💜

Väl inne var det lite förseningar, många som detta dygn kommit in för att föda barn.

Jag kopplades upp med CTG för att kolla hjärtslag samt se när det kommer en värk för att kolla hur han mådde där inne. Jag hade som sagt inga värkar men ganska regelbundna sammandragningar.
Barnmorskan kollade också om det var vattnet men då det var otroligt lite var det svårt att se, men hon trodde att det var det. Enligt CTG mådde Lilla M perfekt men hon ville att jag stannade en liten stund så läkaren kunde kontrollera bättre om det var vattenavgång.
Efter ca 1,5 tim väntetid var det min tur. Enligt honom var det absolut inte vattenavgång utan jag kunde lugnt åka hem och vänta…. men…. hade han rätt?

Kommer hem vid 11 tiden, jätte trött efter en orolig natt med lite sömn. Deckade på soffan i nästan 2 timmar innan jag vaknade av att det molade i magen, som mensvärk i samband med sammandragningar. Jag fattade direkt…. jag har fått min första förvärk. ÄR DETTA SANT?? Jag var nästan lite stolt över det då jag gett upp hoppet om att starta förlossningen helt naturligt. Så skrev till Yasmina igen att nu tror jag att jag har lite förvärkar så hon kunde vara beredd ifall ifall.

Runt 15- tiden så rinner det väldigt mycket, (känsliga läsare varnas nu, sluta läs) Det var som jag konstant kissade på mig, fast från fel hål. Jag fick byta binda regelbundet. Tyvärr var läkarens ord i mitt huvud fortfarande ganska färska, de var inte vattnet. Så jag kör på här hemma med de jag planerat vilket inte var väääärsta grejerna direkt, jag var stor och otymplig och blev trött av att gå från soffan till sängen.

När klockan närmade sig 22 på kvällen så började förvärkarna bli tätare, men de gjorde fortfarande inte ont. Nytt mess till Yasmina att ha telefonen på, MED LJUD, ifall jag skulle ha den lyckan att det startade.
Yasminas råd var: ta två alvedon och gå och lägg dig och sov!

Fortsättning följer…

/Marie

En sväng på stan!

Mötte upp Emma!

I går efter mitt ultraljud så mötte jag upp Emma. Jag hade tid på läkarhuset Odenplan precis där Emma bor så detta passade ju perfekt. 👌🏼

Vi började med en lite promenad med hundarna Molly och Bubbel. Vi strosade runt ganska länge innan vi hittade en restaurang som faktiskt var öppen. Många här i stan som har semesterstängt… trist.

Hur som, vi hamnade på en indiska restaurang, supergott! Efteråt ville jag ha glass så ett besök på stikki nikki passa perfekt.

En kula räcker ganska bra 😂

Emma tog ett kort på mig utanför som verkligen fångade exakt hur jag känner mig just nu 😂🙈

Tack för ett par mysiga timmar 💜

/M

Ok, nu måste vi ta ett snack!

Ingen fara att gå över till vecka 42.

Efter gårdagens inlägg fick jag massor av stöd, men sedan är det GIVETVIS en kommentar, en av 25-30 kommentarer som sticker ut. Att använda de språk som sades är något jag ser som otroligt nervärderande och helt oacceptabelt att skriva.

Jag väljer att inte kommentera detta, det gör mina andra fantastiska vänner i stället.

Summan är att för ca ett år sedan var det många artiklar ang mammor vars bebis plötsligt avlidit i magen mellan v 41-42 av en anledning man inte kan hitta. Därav har många kommuner nu en policy för igångsättning redan v 40+6 men Stockholms län ingår inte där utan har fortfarande v42+0 (plus minus någon dag)

Givetvis vet jag detta, jag har även pratat med min barnmorska om det som förklarat att det ligger för lite grund i studierna för att man ska ändra detta… just nu.

Jag fick även ett PM på Facebook av en barndomskompis som är barnmorska där hon skrev, jag citerar:

Som en lugnande kommentar under ditt blogginlägg ang studien som kom förra året så tittade man då på hela Sverige. Fördelen att bo i Sthlm är att vi har rutinmässigt ulj v.41+0 vilket inte alla har runt om i Sverige. Där vi ser hur barnet växer, flödet i navelsträngen, fosterrörelser & att det finns okej med vatten. Där hittas ofta de barn som behöver komma ut innan v.42. Så siffrorna som gäller Sthlm är lika som tidigare, både innan & efter studien släpptes.

Tack för dina lugnande ord Ia 💕

Jag är inte orolig över att de ska hända något för de har kontroll på mig och jag är på kontroll var 3:e dag nu. Och det var precis detta ultraljud som hon skriver om ovan, rutinultraljud 41+0 jag var på igår. Det som jag just nu mest brottas med är att JAG inte mår helt toppen, men vad gör de?? Så länge Lilla M mår bra 🥰

Så hur gick de?

Det gick bra, Lilla M mår hur bra som helst där inne. Fostervattennivån var precis den mängd de skulle vara, flödet i navelsträngen var perfekt, hjärtat klappade hur fint som helst, blodflödet bra och Lilla M är precis perfekt storlek som bebis bör vara i vecka 42 (41+0) Barnmorska sa att fortsätt precis som du gör, din lilla bebis ser sitt boende som den perfekta platsen 💜

Nästa kontroll är på måndag, då bokas datum för igångsättning. Maj gådd… min andra rädsla, att bli igångsatt (min första var ju att gå över)… men då får jag iaf veta när bebis får se livets första ljus 😍

Min mage står rätt ut 😂 mellis och ett avsnitt av Real Housewifes of orange county är min standard ”vila”

På em/kvällen blev det lugnt. Köpte en pizza och kollade sista säsongen av How to get away with murder. Den serien är sååå bra, finns 5 hela säsonger och säsong 6 är några avsnitt släppta på så det är den jag plojer nu.

Kram 🥰

Välkommen vecka 42!

Trodde jag aldrig…

… så naiv jag varit. Trodde aldrig jag skulle gå över så här länge. Att gå över de vet jag ju att många gör och visst hade jag en tanke att även jag kanske skulle göra det… men bara ett par dagar.

Hur som… nu är jag här, vecka 42! Det enda positiva med detta är att jag max har en vecka kvar sen kommer Lilla M vare sig bebis vill eller ej 😂

I dag är det TUL klockan 11:00, alltså ett tillväxtultraljud där man mäter storlek på bebis, vikt, kollar att det finns blodflöde, ordentligt med fostervatten etc. Skulle något av dessa vara problem bokas en igångsättning asap. Det jag nu även vet är att det blir ingen Julibebis. Vilket såklart inte spelar någon roll.

När man är gravid så har man mål, mitt mål var att i Juli är detta ”över” Att inte kunna sova på natten, inte kunna gå på toa, ta långa promenader, knappt äta, inte sitta för länge men heller inte ligga ner för länge är INTE kul. 🙈 Allt är en kamp! 💪🏼

Min största kamp i dag är hur jag ska kunna köra till ultraljudet?? 😑 Detta kommer bli en utmaning. Köra bil är inte lätt nu. Jag är på riktigt en trafikfara… och tyvärr får man ju inte ha med någon pga Corona. När man får en sammandragning vill man bara sträcka ut, de går såklart inte, då lägger man ju plattan i botten samt att jag endast kan ha flip flop på fötterna viker inte heller är helt säkert när man kör bil.

Wish me luck 🍀

/Marie 💜

3 stilla dagar!

Uttråkad 😑

Dag tre av totalt stilla dagar, inte gjort mycket mer än tagit mina två promenader per dag a 20 min 😂 för det är det enda jag typ orkar. Jag har guppat på pilatesbollen, ätit och sovit.

Alla är typ bortresta så har blivit att spendera mycket tid bara hemma. I dag kommer Emma hem från sin mini semester så i morgon bokade vi promenad och lunch efter mitt ultraljud. Det ser jag fram emot. 💕 Ska även såklart bli mys att se lilla M igen.

I dag är jag riktigt trött, kunde inte somna i natt och kollade på klockan sista gången vid 04:30, sen somnade jag någon gång. Var uppe vid 02 och åt för var sååå hungrig 😂

Vaknade vid 9 tiden så antar att eftermiddagen kommer bli lite seg i dag.

I går fick jag för mig att rensa avloppet i badrummet, kan tillägga att jag har ett bubbelbadkar som väger 113kg som man måste dra ut och lyfte lite, för någon front man plockar bort bara finns inte. Det tyckte jag tydligen var en perfekt aktivitet nu när man är höggravid och gått över en vecka 😂

Här var jag i v 8 😍💕

/Marie