Jag och min kära vän latte imorse

Jag sitter på en buss mot Gullmars, den är full. Det är både ungt och gammalt men det gemensamma är att alla verkar åka denna bussen. Typ varje morgon kl 05.01. Redan på busshållsplatsen kände jag att här är det rutinerade människor som åker. De tar samma buss varje dag, Metron i ansiktet och en blick av stål.
Inte glo för länge! Jag är redan felplacerad med min lilla kavaj och portföljen. Och en latte bara för att markera. Alla andra har en Ica eller Systemetpåse med matlådan i. De jobbar med något tungt eller slitsamt tror jag. Respekt. Jag är helt fel placerad, ställer mig i kö och låtsas att jag inte märker av deras blickar på min lilla kavaj och portfölj. Och min latte.

Äntligen kommer bussen!
Jag går på, tar en plats och börjar smutta på min latte. En man går förbi och kollar mot mig, jag tror att där jag satte mig brukar han sitta. Nu blev han paff över att jag satt där och var tvungen att sitta på en annan plats.
Stirr stirr, jag ser att ni stirrar, jag vet att min latte är stor. Jag hade velat kunna säga till er att min lattemugg rymmer 0,4l varm latte. Och att den är go! Min trygghet just nu.

Kliver av på Gullmars och flyter med strömmen. När jag går av på Centralen så ser jag en till som har portfölj och latte! Känner lite gemenskap, lite mera trygghet. Kommer till Centralstationen och nu ser jag många med kaffe och latte i handen, portföljer och små kavajer.
Nu ser jag ut som alla andra. Vilken trygghet. Bara att smälta in och följa med strömmen.

Tack min vän latte för att du var så varm och go imorse. Min enda trygghet långt från portföljer och små kavajer.

🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *